Det finns många skäl till att vilja skaffa sig ett Attefallshus. Det vanligaste är kanske att man behöver extra utrymme, men hur detta behov ser ut skiljer sig åt.

En del behöver ett extra arbetsrum eller bibliotek, ett krypin att dra sig undan till. Andra behöver en gästbostad där släkt och vänner kan få sova när de kommer och hälsar på. Eller en bostad till sonen eller dottern som börjar bli lite för gammal för att bo med sina föräldrar, men som inte har någon annanstans att ta vägen.

Eller också har man flera olika behov av ett Attefallshus, kanske i olika perioder. Det här huset kommer ju stå där i decennier, så i något skede kanske man inte alls behöver det. Då går det istället utmärkt att hyra ut det och på så sätt få en passiv inkomst varje månad. Det ger dessutom ägaren ett visst inflationsskydd - ju högre priser i samhället i stort, desto högre hyra kan man ta ut.

Ett Attefallshus på tomten höjer värdet på hela fastigheten. Ger det dessutom en kontinuerlig intäkt kan det bli en mycket bra affär. Detta i en tid då många letar efter alternativa investeringar istället för att sätta sina surt förvärvade pengar på börsen och hålla tummarna för att det ska ge en bra avkastning. Att investera i fastigheter har historiskt visat sig vara ett av de alternativ som trots låg risk gett bäst ekonomisk utveckling.

Och det var ju en av idéerna när Attefallsreformen infördes, att man skulle råda bot på bostadsbristen genom att göra det möjligt för villaägare att sätta upp ett extra hus utan en massa byråkrati. Ett hus som var lite större än friggeboden och därför skulle gå att bo i lite mer permanent. Perfekt för ungdomar, studenter och ensamstående att få någonstans att bo utan dyra insatser eller långa tider i bostadskö.

Det finns dock några saker man bör tänka på innan man hyr ut sitt Attefallshus. Här följer en lista.

Ta reda på vem du hyr ut till
Allra bäst är det såklart om du kan hitta en hyresgäst du känner eller som du åtminstone har gemensamma vänner med. Oavsett hur tryggt och säkert det känns - ta referenser. Men nöj dig inte med det, gör en kreditupplysning, kolla upp hyresgästen på Ratsit och förvissa dig om personens betalningsförmåga.

Ta också en titt på internet och i sociala medier. Folk lägger upp förvånansvärt privat information om sig själva på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. Skapa dig en bild av din potentiella hyresgäst och ställ dig frågan om detta är en person du vill göra affärer med och dessutom ha som närmaste granne.

Skriv kontrakt
Att skriva kontrakt handlar inte om att man misstror andra utan om att det är svårt att komma ihåg vad man sagt. Muntliga formuleringar kan dessutom uppfattas olika beroende på tonfall osv. Att teckna ned vad man kommit överens om och skriva under med namn och datum ger en trygghet för alla inblandade.

Kontraktet ska innehålla uppgifter om hyra, uppsägningstid, hyresgästens och uthyrarens rättigheter och skyldigheter, vad som händer om något går sönder osv. Skriv också en lista på inventarierna som ingår, även om du hyr ut helt omöblerat. Det finns mallar på nätet och det är egentligen inga svårigheter för privatpersoner utan juridisk utbildning att fylla i dessa dokument.

Ta alltid förskottshyra
Hyra betalas vanligtvis månadsvis. Oavsett vilket intervall ni gjort upp om, ta alltid betalt i förskott. Börjar man ge uppskov hamnar man snart i en situation där man får tjata om att få hyrespengarna i tid, och om hyresgästen lämnar bostaden utan att först ha gjort rätt för sig finns det små möjligheter för dig att någonsin få dessa pengar.

Vid sidan av hyran kan du också välja att ta ut en deposition för oförutsedda händelser, för att exempelvis skydda dig mot kostnader för försumlighet eller skadegörelse från hyresgästens sida.

Hur hög hyra du kan ta ut regleras i Lagen om uthyrning av egen bostad ("Privatuthyrningslagen") när du hyr ut din bostadsrätt, ägarlägenhet eller villa.

Glöm inte skatten
Hyresinkomsten ska deklareras på Skatteverkets blankett Uthyrning m.m. (hjälpblankett SKV 2199) om bostaden är en privatbostad. Är du osäker på vad som gäller, kontakta Skatteverket på 0771 567 567 eller via hemsidan skatteverket.se.