Även om man inte har för avsikt att värma upp och använda sin friggebod eller sitt Attefallshus under den kalla delen av året bör man installera någon slags frostvakt ifall man dragit in vatten och inte vill tömma hela systemet varje år

Den som tänker använda huset som permanentboende, eller åtminstone kunna ha det som gäststuga även vintertid, behöver först och främst isolera huset. Tjockare väggar ger lägre uppvärmningskostnader eftersom värmen annars riskerar att läcka ut så att man eldar för kråkorna.

En fördel med små hus är att de är betydligt billigare att värma upp än större hus, vilket ökar antalet möjligheter. För att få maximal nytta av huset vill man välja rätt värmekälla. Här är några av de vanligaste alternativen.

Direktverkande el

Det här är det absolut enklaste sättet att värma upp ett hus. Väljer man radiatorer med stickkontakt behöver man inte ens anlita en elektriker för att koppla in dem. Det är bara att åka till närmaste elbutik eller byggvaruhus och köpa ett antal lagom stora element, sedan åka hem och plugga in dem i väggen.

I en större villa är direktverkande el en alldeles för ineffektiv värmekälla för att det ska vara ekonomiskt försvarbart (för att inte tala om miljömässigt), medan det för en friggebod är det självklara förstahandsvalet, just för att det är så enkelt att komma igång och inte kräver några stora investeringskostnader. Särskilt om man inte har tänkt använda huset så mycket på vintern är det svårt att räkna hem något annat alternativ ekonomiskt.

På senare tid har oljeburna element vunnit mark eftersom de ger en behaglig och jämn värme. De klassiska elradiatorerna är lite billigare, men med dessa riskerar luften att blir torr, vilket kan bli särskilt problematiskt i ett litet hus.

Vedkamin

Om ved brukar man säga att den värmer tre gånger – när man hugger veden, när man bär in den och när man eldar. Det går ju att köpa färdighuggen ved och få den hemlevererad till dörren, men det blir lite dyrare och så går man ju miste om motionen.

Den främsta fördelen med vedeldning är att det snabbt värmer upp även ett utkylt hus, vilket är särskilt praktiskt om man inte använder huset hela tiden. Får man nattgäster med kort varsel kan man värma upp stugan på bara någon timme. En vedkamin går också utmärkt att kombinera med elelement. Grundvärme med el och en brasa när man vill ha snabb värme till lite lägre pris.

Initialkostnaden för vedeldning är högre än det blir att köpa in elradiatorer. Både skorsten och kamin kostar en slant, även om den sistnämnda går att köpa begagnad. Men mysfaktorn av en sprakande björkvedsbrasa med den karaktäristiska doften av trä kan knappast värderas i pengar.

Luftvärmepump

Med en luftvärmepump kan värmen bli klart billigare än med direktverkande el. Initialkostnaden är klart högre, men med dagens effektiva pumpar i kombination med ROT-avdraget kan den absolut räknas hem i ett Attefallshus på lite sikt.

Då pratar vi i första hand om en så kallad luft/luftvärmepump. Enkelt uttryckt är det en dosa man sätter upp på en yttervägg, som utvinner varm luft ur utomhusluften och blåser in den i huset. Lite som ett kylskåp fast åt andra hållet. Luften är som bekant gratis, men själva pumpen kostar pengar både att köpa och att driva. De har dock blivit effektivare på senare år och det är därför ingen slump att man ser en sådan här ”låda” på vart och vartannat hus.

En luft/vatten-värmepump fungerar likadant, men istället för att blåsa in varmluft värmer den upp vatten till ett antal element i huset. Det är lite krångligare, och i ett hus på 25 kvadratmeter eller mindre känns det som överkurs med ett vattenburet värmesystem.

Solceller

Solen är lika gratis som luften och på ett litet hus med låg användningsgrad kan solpaneler på taket fungera både för uppvärmning och belysning. Man sätter upp solpaneler på taket som laddar upp batterier som sedan kan driva både lampor och luftvärmepump.

Ska man bo i huset på heltid och vill ha en rejäl varmvattenberedare, ett hemmabiosystem, några datorer och elspis kommer solpanelerna inte täcka hela ens elbehov. Speciellt eftersom säsongen med högst värmebehov också är den med minst sol och dagsljus. Som en av flera pusselbitar kan solenergi ändå vara med.

Andra alternativ

Allt hänger på vilka behov man har och vad övriga byggnader i närheten har för värmekälla. Kanske kan det nya Attefallshuset på tomten göra att man kollar upp energialternativ man redan är nyfiken på, som jordvärme, bergvärme, sjövärme, fjärrvärme, vindkraft... Att borra fram bergvärme bara för att värma upp ett Attefallhus vore lika galet som att installera en oljepanna i friggeboden, men särskilt om man väljer att kombinera olika värmekällor finns det ett nästan oändligt alternativ.